En del människor tar onödigt mycket risker. Eller onödigt och onödigt så kanske man inte kan säga alla gånger. För vissa kanske det är viktigt att hitta milt eller rejält riskabla saker för att känna sig levande, för att fortsätta existera. Andra människor gör dumma saker. Helt fel. Jag har en vän som gör så konsekvent. Den här personen har alla förutsättningar. Snygg, smart, förhållandevis ung, bra utbildning, närmast fotografiskt minne och blixtrande snabb analytisk förmåga. Ändå staplar den personen misslyckandena på varandra. Det verkar nästan om att det är medvetet som att det vore något fult allt lyckas och ha det bra. Jag förstår det inte. Varför gör man så? Nu kan jag visserligen inte pracka på andra min uppfattning om vad som är rätt och vad som är fel. Men ändå, det verkar så onödigt. Som att inte använda en hjärtstartare om en sådan finns tillgänglig då någon har drabbats av hjärtstillestånd. Sådant slöseri.